Ett telefonsamtal kan rädda liv skulle jag säga
Stort Grattis Mia Anderlund, du är månadens volontär!
Mia Anderlund, gruppledare i Majorna, Göteborg engagerar sina volontärer och är mån om sina gäster. Hon är en person som vill att alla ska känna till Äldrekontakt och framförallt vad man kan göra för ensamma äldre.
Vad jobbar du med till vardags?
Jag jobbar med marknad och säljsupport på Cupola. Vi hjälper företag och myndigheter att säkerställa och utveckla brandsäkerhet. Vi erbjuder utbildning inom brandsäkerhet, men även hjärt- och lungräddning och första hjälpen.
Hur skulle du beskriva dig själv som person?
Framåtdriven, omtänksam, engagerad och ärlig.
Hur kom det sig att du anmälde dig som volontär? Och hur länge har du varit volontär för Äldrekontakt?
Jag drivs och mår bra av att göra skillnad! Kände att det var ett bra läge att engagera mig i något jag tycker är viktigt. Jag har varit gruppledare för Majorna/Centrumgruppen sedan februari 2019.
Minns du vad du fick för intryck av Äldrekontakt när du kom i kontakt med oss?
Proffsiga, seriösa, noggranna och ordning och reda. Mycket värme och hjärta.
Varför valde du att göra något för just äldre?
Min älskade fina gamla moster bodde länge på ett demensboende i Skåne och på grund av avståndet var det svårt att besöka henne så ofta som jag skulle önska.
Jag blir berörd när någon som inte önskar vara ensam är det. Det känns inte humant och det är ju även bekräftat i forskning att det inte är hälsosamt. Så kan jag göra något för några ensamma äldre i min närhet så gör jag gärna det.
Har du arbetat som volontär innan?
Ja i Friends (mot mobbning).
Vad gillar du mest med Äldrekontakts koncept?
Att det är ett enkelt och tydligt upplägg. EN fika EN söndag kl 15-17 i månaden.
Den fikan gör så otroligt stor skillnad! Några äldre människor får känna att det finns något att se fram emot varje månad. De får vara med i ett sammanhang, då det alltid är samma grupp, och får chansen att träffa nya vänner. Sedan vet de att vi finns där vilket är oerhört värdefullt för dem och skapar trygghet. Att det finns NÅGON där.
Har du någon speciellt rolig händelse från någon fika, eller någon berättelse som du kommer ihåg lite extra, eller som gjort extra intryck på dig?
Haha oj, det finns mängder! Vår äldsta gäst, 97 år, berättade att hon alltid har två urinrör med whisky i handväskan. Orsaken var att om hon fick ont plötsligt i kroppen, kunde hon snabbt lindra det för att kunna ta sig hem. Både kreativt och sorgligt på samma gång. Sedan ringer hon alltid Telia på natten för då är det ingen kö. Man får inte vara dum säger hon…
Andra samtal kan handla om allt från ångest för gamla händelser bakåt i livet, till att man vill diskutera politik och roliga historier till hjärnans funktion. Högt och lågt.
Vad brukar vänner, kollegor och bekanta säga när du berättar om ditt volontäruppdrag och Äldrekontakt?
De flesta tycker att det är fint och blir berörda. Många blir nyfikna. Oftast för att man själv känner att man själv vill hjälpa till. Eller att man vet eller känner någon äldre som sitter alldeles för mycket ensam.
Äldrekontakts resurser är ju mycket begränsade så därför försöker jag sprida det så mycket och ofta jag kan. Känns viktigt så därför är jag en ambassadör 24/7 för Äldrekontakt så jag passar väl på även här.
Du som läser detta. Snälla följ oss på Instagram, Linkedin och Facebook. Tipsa privatpersoner och företag om oss så vi kan hjälpa ännu fler ensamma äldre att få lite glädje och mening i livet.
Kan passa på att tillägga att just nu har många äldre det mycket tungt i och med isolering pga. Corona. Det tär på otroligt många. Ett telefonsamtal kan rädda liv skulle jag säga.
Vad är ditt tips på hur man kan stötta äldre genom isoleringen som följer Coronans fotspår?
Ringa. Fråga hur dom mår. Om man kan göra något för dem. Säga att de kan ringa mig när de vill om det är något. Att de känner och vet att det finns någon där om det blir för tungt eller man behöver hjälp. Dem vill ju inte vara till besvär. Bara att gå till sig själv så man får påminna sig om det varje gång.
Våra gäster har fått en telefonlista till de andra gästerna (de äldre) i gruppen så att de har chans att ringa varandra nu när vi inte kan ses. Uppmuntrar dem att våga det. Vet att flera av dem faktiskt har gjort det också. Vår grupp åkte ut och lämnade över en sommarpresent i form av en påse med massa smått och gott. Vi ville påminna dem att vi tänker på dem och finns här. (Vi höll oss på avstånd förstås).
Hur upplever du och dina gäster tiden i isolering av Corona?
Jag upplever att de är tappra och accepterande, men att de lider. Jag har en gäst som inte kan gå utan stöd av en hjälpande arm. Hon åker normalt färdtjänst dit hon skall samt att hon har en privat volontär som under 2 års tid varje fredag går ut och går med henne i 2 h så att hon får komma ut med hjälp av stöd av honom. Inget av detta gör hon idag och har suttit inne ensam sedan i mars. Som tur är har hon två balkonger ,men att inte kunna röra sig ens och komma ut utan att riskera att bli smittad. En annan gäst har uttalat att hon känner sig deprimerad och att hon snart inte orkar bry sig längre.
Alla gäster jag pratat med sedan Corona bröt ut lider av att inte få träffa sin grupp en gång i månaden. Det ger dem så mycket energi, kärlek, skratt, samhörighet och mening.